Yrket som håller sjukvården flytande
Läkarsekreteraren — om yrket, utbildningen och vardagen
En oberoende guide till yrket läkarsekreterare (numera oftast medicinsk sekreterare eller vårdadministratör).
Läkarsekreteraren är yrket få utanför vården känner till på djupet, men som alla inom vården är beroende av. På lakarsekreteraren.se samlar vi det vi själva hade velat veta innan vi sökte utbildningen.
Vad gör en läkarsekreterare egentligen?
Yrket har förändrats radikalt på tjugo år. Från att i huvudsak ha skrivit dikterade journaler arbetar dagens medicinska sekreterare med journalkvalitet, kassaregister, remisshantering, statistikuppföljning och en stor del kommunikation med både patienter och övrig personal. Det är ett administrativt nav, inte en skrivtjänst.
Utbildningsvägen
Det vanligaste sättet att bli läkarsekreterare i Sverige är via en yrkeshögskoleutbildning på 1,5 till 2 år. Utbildningarna ges av flera YH-aktörer runt om i landet, med LIA (lärande i arbete) som en central del. Konkurrensen om platserna har ökat de senaste åren.
Lön och arbetsmarknad
Lönen för en läkarsekreterare ligger för tillfället i ett relativt smalt intervall, men med specialisering — exempelvis mot vårdinformatik eller medicinsk kodning — finns möjligheter att klättra. Arbetsmarknaden är genomgående god, särskilt på mindre orter.
Vardagen och belastningen
Det är ett stillasittande arbete med periodvis hög press. Korta deadlines på journaler, snabba beslut om prioritering, och en arbetsplats där fel kan få stora konsekvenser för patienter. Den som trivs är ofta noggrann och lugn under stress.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden på läkarsekreterare och medicinsk sekreterare?
I praktiken samma yrke. ’Medicinsk sekreterare’ är den nyare och vanligare benämningen.
Krävs medicinsk bakgrund för att söka utbildningen?
Nej. Grundläggande behörighet och vissa gymnasiekurser räcker.
Kan man jobba hemifrån?
Delvis, vid administrativt arbete och journalskrivning.